2025-09-09

Regeringen har presenterat ett nytt elpaket med två huvudförslag: en sänkt energiskatt samt ett högkostnadsskydd i form av pristak för hushåll. Förslagen får både positiva och negativa konsekvenser för elanvändare, fastighetsägare och energisystemet i stort.

Sänkt energiskatt – en välkommen åtgärd

Energiskatten föreslås sänkas med knappt 10 öre/kWh från och med årsskiftet 2025. Det motsvarar ungefär en 20-procentig reduktion jämfört med dagens nivå.

För en genomsnittlig villa utan elvärme innebär det en besparing på cirka 1 500 kronor per år. För en bostadsrättsförening eller ett fastighetsbolag med en elanvändning på 100 MWh per år är motsvarande effekt omkring 10 000 kronor.

Skattesänkningen ger ett direkt och enkelt stöd, men konstruktionen innebär att de som använder mest el också får störst lättnad. Effekten blir därför regressiv – hushåll och fastighetsägare med hög förbrukning gynnas mer än lågförbrukare.

Ur ett styrningsperspektiv har sänkningen både fördelar och nackdelar. Eftersom energiskatten är en fast kostnad per kWh är den lätt att förstå och påverkar alla lika mycket oavsett tidpunkt. Samtidigt minskar den inte incitamenten att flytta förbrukningen bort från dyra timmar. På sikt vore det mer träffsäkert att hitta en energiskatt som kan stimulera elanvändare till flexibilitet i förbrukningen snarare än att generellt sänka priset per kWh.

Pristaket – risk för fel signaler

Det andra förslaget är ett högkostnadsskydd som aktiveras om månadsmedelpriset överstiger 1,50 kronor/kWh. Stödet ska gälla under perioden november 2025 till december 2026 och omfattar endast hushåll, inte bostadsrättsföreningar eller företag.

Ur ett kortsiktigt konsumentperspektiv är det lätt att se nyttan. Den som drabbas av en ovanligt dyr vinter får en försäkran om att elräkningen inte rusar iväg.

Problemet är att ett pristak riskerar att försvaga marknadens viktigaste styrsignal – höga priser när systemet är ansträngt. När elpriserna stiger beror det på att produktionen inte räcker till för efterfrågan. Då behöver dyrare produktionsslag som kol-, oljekraft eller reservkraft aktiveras. Just i dessa timmar är det mest angeläget att efterfrågan minskar, men med ett pristak försvinner hushållens ekonomiska incitament att anpassa sin förbrukning.

På längre sikt kan detta leda till högre kostnader för systemet, mer fossil elproduktion och en sämre fungerande marknad. Att stödet dessutom bara omfattar hushåll, och inte flerbostadshus eller företag, skapar en snedvridning som kan upplevas som orättvis.

Konsekvenser för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

För bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag blir effekterna blandade. Skattesänkningen innebär en reell lättnad, men frånvaron av stöd vid höga priser gör att de fortfarande står fullt ut exponerade mot marknaden. För många större elanvändare kan just pristopparna vara den största risken för ekonomi och budget.

Detta förstärker behovet av andra lösningar, exempelvis smart styrning av värme, ventilation och laddning, eller investeringar i egen produktion och lagring. Där kan marknadsbaserade verktyg – snarare än generella stöd – ge både kostnadskontroll och bidrag till ett mer robust energisystem.

En bättre väg framåt

Regeringens förslag visar på viljan att lindra elkostnader för hushållen, men riskerar att missa den långsiktiga systemnyttan. En träffsäker energipolitik bör kombinera ekonomisk lättnad med incitament att använda elen smartare.

Ett alternativ till pristak vore att istället förstärka stödet för energieffektivisering, efterfrågeflexibilitet och investeringar i styrbar teknik. Det skulle minska kostnaderna för både hushåll och fastighetsägare – och samtidigt bidra till en stabilare elmarknad med lägre klimatpåverkan.